Njursjukdom hos katt

Njursvikt hos katter – behandlingar

Vid behandling av kronisk njursvikt hos katter delar vi in behandlingen i två delar:

1. Njurskyddande behandlingar

2. Behandling av uremiska komplikationer – här vidtar vi åtgärder för att lindra och försöka förbättra kattens livskvalitet.

Skador som redan uppstått på njurarna kan dock inte återställas.

Vid njursvikt är målet att upptäcka sjukdomen tidigt för att påbörja behandlingar som minskar belastningen på njurarna och fördröjer uppkomsten av den uremiska fasen. Uremi uppstår när njurarnas filtrering av ämnen och toxiner minskar, vilket leder till att skadliga ämnen ansamlas i kroppen. Detta sker i de senare stadierna av njursjukdom, men om vi upptäcker njurproblem i tid och agerar behöver inte alla katter nödvändigtvis drabbas.

I mina artiklar om njursvikt fokuserar jag därför på hur man kan upptäcka njursvikt tidigt och hur man skyddar njurarna från ytterligare skador. Katter i senare stadier behöver ofta olika behandlingar för att må bra, vilket också är viktigt för deras välbefinnande.

Hur kan vi skydda njurarna från ytterligare skador?

Det finns flera åtgärder för att bromsa njursjukdomens progression, förhindra ytterligare skador och ge katten ett längre liv med bättre livskvalitet. Tidig upptäckt av njurskada är viktigt för att påbörja njurskyddande behandlingar, såsom:

• Njurdiet

• Minska fosfor i maten

• Minska eventuellt protein i urinen

• Sänka högt blodtryck

Njurdiet

Vid njursvikt är det viktigt att byta till en diet som är skonsam mot njurarna och minskar komplikationer. Njurfoder har en njurskyddande effekt, och många studier visar att det förlänger livet och förbättrar livskvaliteten hos katter med njursjukdom.

Genom blodprov kan veterinären anpassa kosten för din katt. Även om du inte känner till kattens specifika njurvärden är det viktigt att ge njurfoder om njurproblem misstänks.

Utmaningar med diet

Äldre katter kan ha naturliga svårigheter:

• Minskad näringsupptagning: På grund av nedsatt tarmfunktion behöver äldre katter mer mat för att kompensera.

• Artrit: Cirka 60–70 % av katter över 10 år har artrit, vilket kan göra det smärtsamt att röra sig. Placera matskålar högre upp och på flera platser nära favoritställen.

• Minskad aptit: Njursvikt kan orsaka illamående, vätskebrist och metabol acidos, vilket minskar aptiten.

Äter katter njurfoder?

De flesta katter gillar smaken av njurfoder, och ibland kan en variation mellan olika dietmärken stimulera aptiten. Jag brukar införa njurdiet så snart tecken på njurproblem upptäcks, även om njurvärdena inte är mycket höga. Vid avancerad sjukdom med många komplikationer måste koständringar göras långsamt. Katter i tidiga stadier anpassar sig lättare till ny mat.

Vad gör njurfoder?

• Lägre proteininnehåll: Minskar risken för uremi och proteinuri, vilket annars kan skada njurarna ytterligare. Studier visar att katter på njurfoder lever längre och har bättre livskvalitet.

• Mindre fosfor: Viktigt för att minska njurskador och stärka skelettet.

• Tillsatt kalium: Behandlar låga kaliumvärden (hypokalemi).

• Mindre natrium: Förebygger högt natrium (hypernatremi).

• Alkalisk formulering: Motverkar metabol acidos.

Torr- eller blötmat?

Både torr- och blötfoder finns i olika smaker. Blötmat ökar vätskeintaget, vilket är viktigt om katten har svårt att koncentrera urinen och förlorar mer vätska. Mycket underviktiga katter kan behöva energität torrfoder.

Aptit och kaloriintag

Många njursjuka katter har minskad aptit. Att öka aptiten är avgörande – bättre att katten äter något än ingenting, även om det inte är njurfoder. Mat som kokt kyckling, räkor eller tonfisk kan hjälpa. Brist på energi leder till att katten bryter ner muskelmassa, vilket ökar kvävehaltiga toxiner och försämrar tillståndet. I vissa fall kan tvingad matning eller sondmatning behövas.

Varför är högt fosfor skadligt?

När njurarna inte fungerar ökar fosfornivåerna, vilket stör benmetabolism. Kalcium förloras från benen och ansamlas i skadad vävnad, vilket försämrar njurfunktionen ytterligare. Därför är minskat fosforintag viktigt och kan övervakas via blodprov. Vid sena stadier har de flesta katter för mycket fosfor och nedsatt benmetabolism, vilket kräver smärtbehandling.

Protein i urin (proteinuri)

När mycket av njuren har slutat fungera kompenserar resten genom snabbare filtrering (hyperfiltration), vilket till slut skadar njuren och låter protein läcka ut i urin och vävnad. Detta leder till inflammation och ytterligare skador. Proteinuri måste behandlas snabbt för att bevara kattens välbefinnande.

Behandling av proteinuri:

• Medicin:

  • Angiotensinreceptorblockerare (ARB) – välsmakande flytande form

  • ACE-hämmare – välsmakande tabletter

• Njurdiet: Lägre proteininnehåll minskar proteinuri.

• Omega-3: Kan minska njurrelaterad inflammation och proteinuri (mer forskning behövs på katter).

Aptitstimulerande medel

Katter med njursjukdom kan ha minskad aptit på grund av illamående, dehydrering, munsår, metabol acidos eller allmänt illamående. Om miljö- och dietåtgärder inte räcker kan veterinären rekommendera medicinska aptitstimulerande medel, såsom:

• Mirtazapin: Antidepressivt med aptitstimulerande och illamåendeförebyggande effekt, finns som tablett eller transdermalt gel.

• Capromorelin (Entyce): Mimikerar hungerhormonet ghrelin, oral vätska, lovande resultat på katter.

• Cyproheptadin: Antihistamin med aptitstimulerande effekt, kan orsaka sedation.

• Ondansetron och Maropitant (Cerenia): Inte direkt aptitstimulerande, men motverkar illamående.

När använda aptitstimulerande medel:

• När katten vägrar äta >24 timmar

• Vid viktminskning trots dietförändringar

• Vid misstänkt illamående utan förbättrad aptit

⚠️ Viktigt: Aptitstimulerande medel ersätter inte njurdiet utan stödjer näringsterapin.

Anemi hos njursjuka katter

Anemi är en vanlig komplikation vid kronisk njursjukdom (CKD), särskilt i avancerade stadier. Det orsakar trötthet, svaghet, minskad aptit och försämrad livskvalitet.

Orsaker:

• Minskad produktion av erytropoetin i njurarna

• Kronisk inflammation

• Blödning i mag-tarmkanalen

• Näringsbrist (järn, B-vitaminer)

• Kortare livslängd på röda blodkroppar på grund av uremiska toxiner

Symptom:

• Blek tunga eller tandkött

• Trötthet, svaghet, minskad aktivitet

• Ökad andning eller hjärtfrekvens

• Dålig aptit

Diagnos: Fullständigt blodstatus (CBC) och eventuellt ytterligare tester.

Behandling:

• Erytropoetinstimulerande medel (ESA): syntetiskt hormon som stimulerar röda blodkroppar

• Järntillskott: oralt eller injicerbart

• Näringsstöd: välbalanserad njurdiet, ibland B12-tillskott

• Behandla bakomliggande orsaker: t.ex. blödningar eller infektioner

• Blodtransfusioner: sällsynt, vid livshotande anemi

Regelbunden blodkontroll är viktig för att följa behandlingen och justera åtgärder.

Anemi är allvarligt men ofta hanterbart vid kronisk njursjukdom. Med tidig upptäckt och korrekt behandling kan många katter få förbättrad livskvalitet.